Tacka Gud för att man inte är katolik.
" När den våldtagna 9-åringen gjorde abort protesterade den lokala katolska kyrkan.
Och nu får den stöd från Vatikanen.
- Liv måste alltid försvaras, sa kardinal Giovanni Battista Re i helgen.
Den 9-åriga brasilianska flickan har förmodligen utnyttjats sexuellt av sin styvfar i flera år. När hon blev gravid med tvillingar såg hennes mor till att hon fick abort." Läs hela artikeln HÄR.
Hur sjukt är inte det på en skala? Jag är för abort i de flesta fall. Som den där tjejen, hon är nio år, blev våldtagen av sin styvfar och på köpet blev hon gravid.
För det första, hur ska hon lyckas försörja barnet. För det andra, hur många kompisar kommer hon att ha kvar. För det tredje, ska hon inte ens få någon chans till en utbildning?
Nej, det där gjorde mig riktigt förbannad. Folk som våldtas borde få göra abort, även folk som är aldelles för unga för att ens kunna tänka på att försörja sitt barn.
Det är en annan sak med den norska kvinnan som gjort abort två gånger just bara för att barnen var tjejer. I sådana fall tycker jag att abort ska vara förbjudet. Men come on? Låt tjejen vara jävla mongon.
Back on track, så att säga.
Nu var det allt några dagar sedan jag drog till med ännu ett ointressant blogginlägg. Tänkte att det kunde vara dags nu. Men så vad har hänt nu då? Jo det ska jag säga er.
Skolan rullar på som vanligt, har bestämt mig för att inte gå om och verkligen ligga i med pluggningen. Jag har ju ändå två år till att plugga ikapp saker och ting. Torsdagen blev för mig en pluggdag, eller om det var onsdagen. Fick i alla fall ett par saker klara och det kändes så himla bra!
Sen har det väll inte hänt så mycket. Blev galet med party på fredagen. Blev allt några höjdpunkter!
- Dan rev sönder sin tshirt för att få plats med mer signaturer
- Ett x antal personer hamnade upp däckade på golvet
- Max och jag fick oss ett "serious talk" på vår promenad runt huset
- Vikinga hatten kom väl till användning
- Jag träffade en hel bunt med goa och glada folk!
Saker så som sommarjobbs sökning har slagigt i starten nu med. Skulle vara skönt med ett slappt sommarlov utan några plikter och tider att hålla. Men jag har så mycket jag vill köpa/göra så jag måste sommarjobba. Men sen är det ju min otur att jag nog inte kommer att få sommarjobb.
Järnverket kändes som att det låg väldigt bra till men ikke. För vart är Jennifer mitt i veckorna när sommarjobben där ligger till? Jo hon är ju på Peace and love och äger.
Har även sökt till Transcom och Mcdonalds. Så om ni har några fiffiga ställen att dela med er av så är ni mer än välkomna med att berätta dem för mig! 
Peace & love 2009
Nämen, tror ni att ni fick en glad Jennifer när hon kom hem från skolan? Jajjemän, för det fick ni.
Idag kom min Peace and love biljett på posten!
A hard work work
Var och varannan dag står det på Aftonbladet om man är beredd på att sänka lönen för att rädda sitt och sina kollegers jobb.
Om jag var ute i arbetsvärden skulle faktiskt inte jag veta vad jag skulle svara. Visst, självklart väljer man ju sänkt lön inför att förlora sitt jobb. Men låt oss säga att du är ensamstående mamma/pappa med tre barn. Du tvingas sänka lönen med ett par tusenlappar. I och med detta måste du kanske flytta till en billigare lägenhet, barnen får dela rum och måste börja ärva kläder för att mamman/pappan har inte råd till att försörja sina barn på rätt sätt. Tillslut kanske socialen måste gå in och lägga till pengar för försörjandet. Då förlorar staten/kommunerna på det i vilket fall.
Det kanske inte händer för så himla många. Men det finns sånna som inte har en så stor lön, pga att det är brist på jobb och måste ta första bästa för att kanske det i den branchen man utbildade sig till inte har tillräckligt med jobb.
Endel kanske till och med får ta två jobb med en minimum lön. Då är han eller hon inte hemma värst mycket och om den har små barn får de lämnas av på fritids eller dag hem.
Väl när föräldern kommer hem från jobbet på kvällen är han/hon slutkörd och nattarn barnen. Tar en kopp kaffe och sedan går och lägger sig. Dagen efter är det samma visa igen.
Så jag vet faktiskt inte vad jag skulle svara i den frågan om jag som sagt var ute i arbetslivet.
En sak att fundera över
Har beslutångest om jag ska gå om ettan och söka om till media nu igen, eller om jag ska gå kvar och vara så jävla stressad för att hinna med och orka allting.
Ett år är ju endå ingenting av hela mitt liv, men det känns endå konstigt på något sätt. Frågan är ju om det är värt att gå om.
Inte vilken delfin som helst
" Första bilderna på rosa delfinen
Fotograferades från en turistbåt i Lousiana
Här är den - världens kanske enda rosa delfin.
De unika bilderna togs av kaptenen på en turistbåt i flodeltat i Lousiana.
- En sådan har jag aldrig sett förut, säger Mats Amundin, delfinexpert och forskningschef på Kolmården till aftonbladet.se.
Den rosa delfinen sågs simma i flock med sina normalfärgade delfinkompisar.
Den upptäcktes för några veckor sedan och har sedan dess börjat väcka uppmärksamhet och locka till sig allt fler turister till saltvattendeltat vid Lake Calcasieu i Lousiana."
När steget är förstort att ta.
I mitt liv har jag försökt vara så snäll som möjligt, som resulterat i att jag bara har tagit en massa skit. Jag har gett upp så mycket för vissa personer/saker som inte var värda det för fem öre. Om jag skulle kunna ta tillbaka saker jag gjort/stått ut med så skulle jag besbara mig själv så himla mycket krafter och ett mycket bredare självförtroende.
Varför lägger man ner tid på personer/saker som inte gör en någon nytta egentligen. När man bara mår piss av det. Vad är det som gör att man inte bara kan säga ifrån och sätta ner foten en gång för alla. Det är ju faktiskt bara en själv som mår dåligt utav det, för jag tvivlar på att det är någon annan som gjort det i de situationer jag tänker på.
Och varför ska man gå runt och vara snäll mot folk som snackar bakom ens rygg tillexempel? Är det inte så att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad? Men vet ni, jag bryr mig egentligen inte, men jag tycker bara att det är dålig stil.
Och varför ska man försöka vara andra till behag hela tiden, när man vet att man bara slänger bort en massa tid, då inte folk uppskattar varandra lika mycket som de egentligen borde.
Jag är en sån person som alltid vill alla väl, jag vill vara en bra vänn. Vare sig jag känner personen eller inte så ställer jag gärna upp för att visa respekt och för att visa att det finns folk som bryr sig. Gud vet att man inte kan älska alla, men alla kan visa varandra respekt. ALLA människor, och då menar jag ALLA personer är lika mycket värda, förutom pedofiler, mördare osv osv. Men endel personer verkar sannerligen ha glömt det och tror att de är självaste jävla Dalai Lama
A new refreshing start.
Den här bloggen kommer nog dock inte att uppdateras lika ofta som den förra. Att skriva blogg har blivit så himla överskattat. Alla skriver i princip om samma saker dag ut och dag in, så jag kommer för det mesta bara skriva här när jag har någon nyhet jag känner att jag vill skriva om, någon musik som står nära hjärtat, mina nära och kära kommer också få väldigt mycket cred på denna blogg!
