jenniferalfredsson

Som en dåre saknar jag min barndom, då jag kunde säga vad som helst när som helst. Jag var väldigt lik min morfar i sättet.
Var, när och hur kunde han fälla elaka kommentarer. En sak jag aldrig kommer att glömma är hans uttalande om överviktiga personer, "Jävla chipsarsle, du kanske skulle ta och banta lite". Låter dock väldigt otrevligt, men så var min morfar. Han sa för det mesta vad han ville och nästintill gjorde vad han ville. Så jag kommer ihåg det i alla fall.
Men det är på ett sätt någonting jag alltid kommer att beundra hos honom. När han sa något, så stod han även för det.
När jag var mindre hade jag väldigt mycket av honom i mig. Mamma ville inte ens ta med mig på bussen vid olika tillfällen just för att jag tagit efter morfar och talade högt om vad jag tyckte om folk. Verkligen annat emot vad jag gör nu, kanske dags att "go oldschool".
Måste också säga att jag hade en förjävla snygg morfar om inte annat!